Tillväxten finns i Östafrika

Medan resten av kontinenten förväntas få en tillväxt på 4,5 % visar prognosen för Östafrika en aning högre siffra och ligger på 5,6 % för år 2015. För de fyra länder som sticker ut och går framåt år 2015 har vi Uganda, Kenya, Rwanda och Etiopien, där den genomsnittliga tillväxten beräknas bli 7,2 %.

På totalen ser vi en genomsnittlig tillväxt på ca 5 % om året i Subsahariska Afrika. Det har dock sett dystert ut sedan prissänkningen av naturresurser, såsom petroleum, metall, mineraler jordbruksprodukter och mat. Hur denna prissänkning påverkar länderna i regionen är väldigt olika. Det beror dels på vad de exporterar, samt hur diversifierad deras ekonomi är.

Det finns tre identifierade kategorier: De priskänsligaste länderna ser sin export minska medan kostnaden på deras import öka. Exempelvis Nigeria faller in i denna kategori då dem exporterar petroleum och importerar mat. Andra gruppen ser sina importkostnader minska mer än exporten. En tredje kategori tjänar väl på denna situation och klarar sig därmed bra under denna period.

För våra fyra relativt framgångsrika länder Uganda, Kenya, Rwanda och Etiopien ser vi hur deras val att diversifiera sin ekonomi, genom antingen manufaktur- eller textilsektorn, gett resultat. Andra länder som redan valt denna väg är, bland andra, Sydafrika (bilindustrin) och Kenya (blom-/skinn- och textilindustri). Uganda exporterar i synnerhet öl, Rwanda kaffe- och citrondrycker.

Agro-industrin tillåter länder med avancerad primärsektor att värdera sina resurser. Denna strategi tillåter även den lokala produktionen att öka samtidigt som den stödjer anställning inom jordbruket. 

Textilen, omvandling av skinn tillåter ofta ekonomier att diversifiera sig och attraherar utländsk investering. Svenska H&M installerade sig exempelvis i Etiopien år 2013. 

Artikeln är översatt och omskriven efter en artikel i Le Monde: http://www.lemonde.fr/economie/article/2015/06/20/la-resilience-economique-de-l-afrique-de-l-est_4658509_3234.html

Västafrika och dess potential

Outnyttjad potential för tillväxt. Det är vad som finns i Västafrika. Vi brukar prata om att det bor ca 500 miljoner invånare i EU och att vi med den inre markanden har goda förutsättningar för en positiv tillväxt. Genom den inre marknaden kan EU-länderna lättare handla med varandra. För år 2014 hade hela EU en tillväxt på ca 1,5%. Det få vet är att Västafrika med sina ca 300 miljoner invånare är en dynamisk zon med länder där tillväxten nått ca 6% varje år det senaste decenniet. Trots detta är det inte många utländska investerare som vågar engagera sig i den afrikanska marknaden.

Följnade länder ingår i regionen Västafrika:

• Benin
• Burkina Faso
• Kap Verde
• Elfensbenskusten
• Gambia
• Ghana
• Guinea
• Guinea-Bissau
• Liberia
• Mali
• Mauritanien (ingår ej i ECOWAS sedan 2002)
• Niger
• Nigeria
• Senegal
• Sierra Leone
• Togo

I gårdagens tal på Europeiska utvecklingsdagarna (European Development Days, EDD), tryckte EU-kommissionär Cecilia Malmström extra mycket på vikten av handel och berättade hur viktigt det var för Afrikas utveckling generellt. Inget land eller region kan överleva isolerat idag. Handel är även en viktig faktor för att bekämpa fattigdom. Dessutom var EDD ett extra viktigt evenemang i år då man utlyst 2015 som Europaåret för utvecklingssamarbete. Det sammanfaller även med året då ECOWAS fyller 40 år.

ECOWAS (Economic Community of West African States) är de Västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap. ECOWAS-regionen beräknas få en tillväxt på ca 7,1% bara i år. Likt de länder som ingår i EU, behöver de västafrikanska länderna utnyttja den synergi som uppstår när de utökar sin marknad genom samarbete.  De är redan en bit på vägen.

Den 25 oktober 2013 möttes de 15 afrikanska staterna i Senegal för att fokusera på regionens mål om att få en gemensam marknad och gemensam valuta till 2020. Den 1 januari i år implementerade ECOWAS sin gemensamma externa tultaxa, vilket godkändes år 2013. Nästa år räknar man med att införa biometriska ID-kort för att ersätta de visum-handlingar som krävs för fri rörlighet i Västafrika. Dagens system tillåter 90-dagars visumfri resande in i Västafrika.

Regionen har dock ett antal frågar att ta itu med och flera utmaningar att hantera. Bland annat dessa: Politiken behöver sätta upp långsiktiga spelregler och inte leverera oberäkneliga policyn. Korruptionen är utbredd. Fortsatt kapitalflykt till skatteparadis. Boko Haram härjar i området. Många formella och informella handlelshinder kvarstår. Dödliga sjukdomar som ebola hämmar utvecklingen. Nigeria står för 77% av regionens välstånd och två treddjedelar av regionens befolkning, vilket innebär att regionen skulle behöva förlita sig på Nigerias olja vid en gemensam valuta.

Slutsatsen är ändå:

De västafrikanska staterna behöver arbeta tillsammans för att, dels utveckla sina egna länder, dels för att attrahera utländsk investering.

Handel är rätt väg framåt.

En djupare integrering i regionen, genom ECOWAS, är positivt.

Det finns outnyttjad potential för tillväxt i Västafrika.