Sista sammanträdet med omsorgsnämnden

Nu var det slut! I onsdags hölls det sista sammanträdet för denna mandatperiod och sista för mig som ledamot i omsorgsnämnden då jag går vidare till andra uppdrag. Lite tråkigt men det är sånt man får ta när tiden är knapp. Jag kommer att engagera mig mer i de regionala frågorna i landstinget nämligen. 

Det jag tar med mig är bland annat att vi haft en enastående ordförande, Linnea Darell (FP). Det har varit otroligt tryggt att ha henne på den posten. Dessutom tycker jag att frågorna vi behandlat varit mycket givande. Det var förvisso svåra frågor men det kändes bra att veta kommunen kunde erbjuda hjälp och stöd till de invånarna som var i behov det.

Centerpartiets representanter, Marita och mig, tillsammans med Linnea (mitten).

Alliansen avtackade ordförande Linnea Darell med ett fint hjärtformat blomsterarrangemang och jag höll följande korta och koncisa tal:

Linnea,

Vi vill tacka dig för den ledare du varit för oss i Alliansen och den ordförande du varit för nämnden.

Det har varit en enorm trygghet för oss att veta vi har dig på den posten, dels för att du besitter på väldigt mycket kunskap, dels för att du är väldigt noga med att saker och ting hanteras på rätt sätt.

Om man jämför med dagens politiska situation där alla pratar om tydlighet, vem som är otydlig och ja, vem som är mest tydlig så kan jag med säkerhet säga att Linnea, om nån, är tydlig. Och har man fel så är hon enormt snabb att påpeka det. Där är hon tydlig. För Linnea har stenkoll.

Till sist, kan jag också säga att man bär på lite stolthet när man säger att man sitter i omsorgsnämnden. Vi, tillsammans med KS,har tagit väldigt viktiga och relativt snabba beslut angående EU-migranterna i kommunen. Och detta speglar den tid som du lett nämnden; med mycket seriositet, medmänsklighet och effektivitet.

Tack!

Intervju: om Burkina Faso

Min resa till Burkina Faso i mars uppmärksammades nyligen i Linköpings Tidning och Linköpings-Posten. Förutom en intervju, kommenterade jag det som händer där idag.

Linköpings-Posten

Linköpings Tidning

SD:are om invandrare

Har läst en artikel --->  Lisa: Vi är inte bananer som kan fraktas iväg

Vad jag tycker om den: Denna ilska och oförståeliga hat mot gruppen invandrare som många SD-representanter delar är något som jag aldrig kommer att låta gå obemärkt. De kollektiviserar och avhumaniserar invandrare utan att vilja sätta sig in i dessa människors liv. Alla invandrare är olika. Det de har gemensamt är att de alla valt att komma till Sverige.

Den här artikeln är inget undantag, det är inget snedsteg tagen av en representant, det är en inblick i SD:s politik och syn på människor.

Centerpartiet är Sveriges öppnaste parti och jag är glad att vi kan stå för människors rätt att migrera.

Hagaberg - boende för ensamkommande flyktingbarn

I veckan var jag på ett över två timmar långt verksamhetsbesök på boendet Hagaberg. Där bor ensamkommande flyktingbarn från Eritrea, Somalia och Afghanistan. 

Boendet är igång sedan 4 månader och jag var där som ledamot i omsorgsnämnden. Jag ville veta hur ungdomarna hade det på boendet, om de trivdes och hur de upplevde kontakten med det svenska samhället. 

Besöket är en del av den uppföljning som omsorgsnämnden gör för sina verksamheter. Alla svar, tankar och uppkomna frågor kommer att sammanställas i en rapport som nämnden kommer att ta del av. Troligtvis blir detta klart till nästa sammanträde.

Kort kan jag säga att besöket var mycket trevligt och intressant. De ungdomar jag hade i min grupp pratade mest om möjligheten till fritidsaktiviteter, regler kring fickpengar och behovet av rutiner.

Burkina Faso: När folket säger ifrån

Foto: Abdoul Karim Saidou

Här kommer ett omfattande inlägg som beskriver det som händer i Burkina Faso sedan regeringens lagändringsförslag om att förlänga presidentens mandatperiod ytterligare 15 år. Jag skriver i kronologisk ordning. Jag har försökt ta in både nyheter och berättelser från vänner som bor i Burkina Faso. För att kunna se utvecklingen i bilder rekommenderar jag denna länk.

Den 21 oktober gick Burkina Fasos regering ut med att de tänkte lägga ett lagändringsförslag (paragraf 37) som skulle innebära att president Blaise Campaoré kunde sitta ytterligare 15 år på sin post. Han hade redan suttit i 27 år! Detta fick befolkningen att rasa och mobilisera sig för att stoppa förslaget. Även oppositionen, det civila samhället och den katolska kyrkan var emot förslaget, liksom hela det internationella givarkollektivet.

Över 1 miljon demonstranter den 30 oktober

Hela veckan fram till omröstningsdagen var folk ute på gatorna och demonstrerade. Den 30 oktober, samma dag som beslut om lagändring skulle ske, var hela huvudstaden Ouagadougou i kaos. Huvudstaden var i brand, parlamentsbyggnaden ockuperades, TV- och radiostationer attackerades, alla sändningar var nedsläckta och utländska familjer började evakueras.

Efter lunchtid, torsdagen den 30 oktober, kom det nyheter om att Blaise Compaorés era hade nått sitt slut. Han hade försvunnit och ingen visste var han var och hans yngre bror Francois hade arresterats vid flygplatsen. Källor berättade att militären tydligen gått över till demonstranternas sida och General Koamaé Lougué (arméchefen) proklamerade sig själv till interimpresident.

Demonstranter har nåt presidentens bror Francois hus

Under dagen uppmanade presidenten till lugn och ro på regeringens officiella twitterkonto: ”Chers Compatriotes Burkinabè, je lance un appel au calme et la sérénité. BC. #Bukina #bf226 #lwili #faso”.

I landet rapporterades det att ordningssoldater öppnat eld mot demonstranter, att strider fortsatt framför presidentpalatset, och flera källor berättade att en man skjutits av kulor, samt att stadshuset och partiledningens huvudkontor hade brunnit upp i Bobo Diolasso, den andra största staden i landet. 

Under eftermiddagen var det möte hos traditionelle mossikungen där oppositionsledare träffades tillsammans med militären för att diskutera det uppkomna läget. Samtidigt ute på gatorna pågick det förstörelse av såväl offentliga som privata byggnader.

På kvällen informerade chefen för generalstaben i Burkina Faso att parlamentet och regeringen var upplöst, att ett övergångsråd skulle tillsättas för att förstärka en återgång till det normala inom 12 månader, att utegångsförbud proklamerats från och med denna kväll och skulle gälla mellan 19-06 i hela landet. Oppositionsledare deklarerade tidigt att man inte nöjde sig med detta utan krävde presidentens omedelbara avgång. Under natten höll presidenten tal och deklarerade att lagförslaget om att ändra konstitutionen inte längre var aktuell men att han tänkte sitta kvar under de kommande 12 månaderna med övergångsregering. Han upphävde även det proklamerade undantagstillståndet. Oppositionen krävde fortsatt att presidenten omedelbart skulle avgå.

Fredagen den 31 oktober deklarerade oppositionsledaren Zépherin Diabré i Burkina Faso i ett uttalande på förmiddagen att innan det kunde bli tal om att forma en övergångsregering var presidenten tvungen att avgå utan några villkor. En vän skriver att enligt oppositionsledaren måste en sådan övergångsregering vara sammansatt, organiserad och genomförd av politiska krafter, det civila samhällets olika delar, liksom armén. Diabré sa att man inte var beredd att göra någon kompromiss som skulle förråda det mandat som folket hade gett honom. Han uppmanade också folket att fortsätta protesterna och systematiskt ockupera offentliga platser i väntan på de instruktioner som skulle ges i efterhand. Han avslutade sitt uttalande med att citera de sista orden i nationalsången: ”Fäderneslandet eller döden – vi kommer att segra”.

Under hela dagen fortsatte demonstranterna att deklarera sina budskap framför ”l’Etat-Major des Forces Armées” ända fram till annonseringen av Campoarés avgång. Demonstranterna hade frågat armén att avsätta presidententen för annars skulle de till presidentpalatset för att konfrontera säkerhetsvakterna. Enligt uppgifter gick till slut majorschefen själv till presidenten för att vidarebefordra meddelandet om krav på hans avgång.

Demonstranter som vill se Blaise Campoarés avgång

På eftermiddagen kom nyheter om att president Blaise Campoaré deklarerat att han avgår som statschef i Burkina Faso. Ledarskapet ska ha tagits över av General Gonoré Nabéré Traoré som fick i uppgift att så fort som möjligt anordna val.

Framåt kvällen uppmanade Diabré, oppositionsledaren, alla demonstranter att gå hem till sig och till alla dem som utnyttjat det allmänna kaoset till att roffa åt sig, att besinna sitt ansvar och istället börja hjälpa till att röja upp i förödelsen.

När jag följer diskussionerna som pågår mellan befolkningens unga aktiva observerar jag deras dilemma. De frågar sig om man ska skynda på valprocessen eller låta det ta den tiden det behövs för att reformera konstitutionen på djupet? Det hade talats om 90 dagar innan nytt val, men det behövs troligtvis minst ett år att skriva om konstitutionen. Risken att vänta för länge är att armén tar över makten. Man vill undvika att falla ner i politikers spel om att påskynda valprocessen för att själva komma till makten.

En ung politiker påminde oss alla om ett tal från den amerikanska presidenten Barack Obama som för bara en månad sedan talade om vikten av starka institutioner. President Blaise Compaoré talade istället om starka ledare. Den unga politikern påpekade dock att det viktigaste är ett starkt folk som kan ge båda delarna, starka institutioner och en stark ledare. En annan ansåg att landet behövde kompetenta jurister för att skriva om konstitutionen. En tredje hävdade att president Compaoré ville se landet rasa utan honom. En fjärde menade att landet inte ens behöver ett år för att skriva om konstitutionen eftersom landets institutioner och akademiker hade forskat tillräckligt om konstitutionen för att se vad som behövde ändras.

Lördagen den 1 november kom nyheten om att Burkina Faso fått en ny president. Dessutom sökte man en person som skulle leda arbetet för att så fort som möjligt genomföra val. Det var överstelöjtnant Tacouba Isaac Zida som valdes till att bli president under övergångsperioden. Under dagen uppmanade Simon Compaoré, Ouagadougous förre borgmästare, alla, unga som gamla att gå ut på gatorna för att städa upp efter all skadegörelse.

Från en presskonferens med Le Balai Citoyen, kom ett mycket intressant klargörande from talespersonen Me Kam. Han påpekade att de inte ville se militären ta över landet: ”Vi bad armén att ta sitt ansvar därför att det var ett folkligt uppror och att ingen annan skulle ha kunnat klara av situationen. […] men det är inte efter att ha fått bort Blaise Compaoré som vi kommer att låta en militär styra oss”. Läs mer här.

Oppositionen och civilsamhällets organisationer kallade därför till en marsch dagen efter, med start på Place de la nation. Syftet var att markera att man ville att transitionen skulle vara civil och demokratisk.

Söndagen den 2 november kom positiva nyheter in från vänner i Burkina Faso. De meddelade att överstelöjtnant Zida hade accepterats som ledare under övergångsperioden. Oppositionen var dock inte glada över att militären skulle spela en tung roll men visste samtidigt att det inte var lätt att hitta en civil person som alla läger kunde acceptera. Även den internationella medlargruppen för AU, FN och ECOWAS ville se en civil transition som följde den konstitutionella ordningen.

Det deklarerades att gränserna hade öppnats igen och att skolorna återtog sitt arbete på måndag. Utegångsförbudet hade förkortats och gällde endast mellan kl 22-06. En annan positiv nyhet var att Benins president nu offentligt hade deklarerat att han inte skulle försöka ändra grundlagen i Benin för att kunna sitta kvar en mandatperiod till.

Runt om i landet blev kraven på en civil ledning, som skulle utlysa och genomföra val mm, allt högre och tydligt artikulerade. Oppositionsledaren, däribland Bénéwendé Sankara, ska ha krävt att löjtnant Zida avgick och överlämnade makten till en civil transitionspresident. USA uppmanade även armén att ”omedelbart överföra makten till civila myndigheter”.

Under dagen skedde två märkliga utspel i Ouagdougou. Två personer – General Kouamé Lougué och riksdagskvinnan Saran Sérémé (ledare för oppositionspartiet PDC) –gjorde inom loppet av två timmar ett varsin utspel om att ta över transitionen. Lougué avvisades från TV-studion och Sérémé tilläts inte ens komma in i TV-huset.

Under eftermiddagen satt överstelöjtnant Zida i förhandlingar med de, i dåläget, tre viktigaste politiska partierna: Roch Marc Christian Kaborés från Mouvement du Peuple pour le Progrès (MPP), Zéphirin Diabrés från Union pour le Progrès et le changement (UPC) och Ablassé Ouédraogos från Faso Autrement. Samtalen handlade om innehållet och utformningen av den politiska nyordningen. Samtidigt satt ex-presidenten Blaise Campoaré med Elfenbenskustens president Alassan i möte under 3 timmar. Vad som avhandlades då är det ingen som vet eftersom inga mikrofoner fanns på plats. Resultatet av överstelöjtnantens samtal med oppositionspartierna skulle redovisas på en presskonferens dagens efter. Förväntningarna var att man skulle berätta om en tidtabell för transitionen, och vem som skulle leda den. Dessutom väntade man sig att konstitutionen skulle återställas, eftersom den rent tekniskt inte blivit upplöst utan "bara" blivit suspenderad.

Zida med de tre oppositionspartierna

Sten Hagberg, Honörskonsul för Burkina Faso, skrev på Facebook om sina tre funderingar kring valet av ledare för transitionen: 1) Det kunde inte vara en militär vid makten för det skulle leda till internationella sanktioner och indraget bistånd, vilket borde undvikas, 2) Det kunde inte vara det upplösta parlamentets talman eftersom han var en del av "système Compaoré" som befolkningen ville få bort, 3) Det kunde inte heller bli någon av möjliga presidentvalskandidater till valet nästa år. En transitionspresident borde inte kunna ställa upp i valet utan skulle vara neutral.

På måndagen den 3 november, skrev Sten Hagberg på Facebook att överstelöjtnant Zida hade gjort ett långt uttalande angående de senaste händelserna. Zida skrev att det handlade om att låta de som just nu arbetar för att få till stånd en övergång får arbeta ostört och att andra intressen än nationens måste stå tillbaka. "Makten intresserar oss inte", skrev han bland annat. Och han skrev också att "vi har ansvar för den här etappen" av övergången.

Under dagen berättade en vän från Benin att han såg på nyheterna på kanal Canal3 Bénin att de analyserade revolutionen i Burkina Faso. Journalisten André Dossa berättade då om betydelsen av en viss professor Loada, som genom sitt arbete på institutionen IGD, kunnat inspirera de unga att ta makten i sina egna händer och gå ut och påverka. Bland dessa ungdomar fanns de som ingick i programmet PYPA (Program for Young Africans) som jag föreläst för.

Tidigare borgmästaren för Ouagadougou, Simon Campoaré, har kommit ut för att hjälpa till med städningen

Tisdagen den 4 november började landet se ut som förut. Vänner berättade hur överaskade de var av att se hur befolkningen på nolltid lyckats städa upp i staden. Så länge man inte passerade parlamentet eller Hôtel Azalaï, kunde man inte märka av den gångna veckans "revolution". Några svarta märken i gathörnen efter brända bildäck var dock synliga. Under denna period uppmanades unga aktiva att vara med och påverka och leda landet i rätt riktning. De uppmandes att göra sina röster hörda. Det var ett gyllene tillfälle att påverka konstitutionen och reformerna för att inkludera unga och kvinnor. Det talades om en kvot för unga under transition. Det var helt klart en historisk process som inte skulle missas.

En uttömd Hotel Azalai

På kvällen den 5 november avslutades mötet mellan ECOWAS och företrädare för oppositionen i Burkina Faso. Förhandlingarna skedde i närvaro av presidenterna Goodluck Jonathan (Nigeria), Macky Sall (Senegal) och John Drami Mahama (Ghana). Det före detta regeringspartiet CDP i Burkina Faso var ej närvarande. Under det mötet beslutades det att konstitutionen skulle återställas, att en person så fort som möjligt skulle utses som ledare för övergångsregeringen för att sedan forma en sådan som ska sitta ett år, att parlamentsval och presidentval skulle hållas innan november nästa år, att säkerheten skulle garanteras för förra regeringens medlemmar och parlamentariker, samt att i kommande samtal skulle alla samhällets grupperingar ska vara involverade. Mer går att läsa här.

Lördagen den 9 november meddelade Sten Hagberg på Facebook att samtalen om övergången gick framåt. Han skriver att enligt ett utkast på Charta så ska det bli en 25-mannaregering som ska leda landet. Ingen av dessa 25 ska emellertid få ställa upp i president- och riksdagsval om 12 månader. Det ska också bli ett övergångsparlament också med 90 medlemmar, varav 40 från oppositionen, 30 från civila samhället, 10 från de väpnade styrkorna och 10 från Compaorés tidigare partiaktiva. Detaljerna kan säkert ändras men konturerna är klara.” Se länk här.

Måndagen den 11 november presenterades utkastet för övergångsstyret i Burkina Faso. Se länk här.

Onsdagen den 12 november gick överstelöjtnant Zida med på att den framtida interimspresidenten skulle vara en civil person. Läs mer här.

Torsdagen den 13 november 2014 på eftermiddagen annonserade man att militären och de civila kommit överens om organisationen för transit-institutionerna. Fortsatta diskussioner pågick sedan för att identifiera vilka typer av personer man sökte till att styra dessa institutioner. Läs mer här.

Framåt kvällen nås jag av nyheten att man nu, enligt lefaso.net, äntligen enats om ett dokument för övergångsperioden. Stadgan om övergången har antagits och godkänts enhälligt av de olika grupperna i dialogen Övergångsorganisationen kommer att inkludera:

- En interimspresident kommer att vara en civil person (ännu inte konsensus på namnet ) .
- Ett nationellt övergångsråd för att vara den lagstiftande organet för övergången. Den kommer att bestå av:

• 30 företrädare för politiska partier anslutna till CFOP
• 25 företrädare för det civila samhällets organisationer
• 25 företrädare för brottsbekämpning och säkerhet
• 10 företrädare för den tidigare majoriteten

- Ordförande i NTC (det nationella övergångsrådet) kommer att vara en civil.
- Övergångsregeringen kommer att ledas av en premiärminister som utses av ordföranden för övergången.
- Regeringen kommer att bestå av 25 ministerier/departement.

Foto: Lefaso.net efter att parterna enats om dokumentet

Övrigt: För vidare läsning om händelserna i Burkina Faso, läs denna artikel av Sten Hagberg.
En fin hyllningslåt till de stupade under demonstrationerna kan ses och lyssnas här.

Partiet som ska leda landet ur korruption och diskriminering – Sista dagarna

Dag 4

12 oktober. Valdagen. Var och en av oss fick följa med när våra bosniska vänner skulle rösta. Jag fick följa med när Bojana skulle rösta vid sin vallokal. Från deras högkvarter tog det ca 20 minuter att gå till vallokalen. Byggnaden var en skola och flera skolsalar användes till röstlokaler. Vid ingången kunde man se namnen på de kandidater man kunde rösta på och i vilken sal man skulle rösta i. Väl inne i skolan fanns det flera pilar utsatta för att tydliggöra vart man skulle. Framför varje röstlokal fanns det affischer med instruktioner på hur man skulle kryssa. Det fanns också skyltar på saker som var förbjudet att ta med in i vallokalen. En sådan sak var vapen.

På andra sidan av hallen fanns en affisch med en beskrivning av hur man skulle rösta/kryssa

Vid dörren in till vallokalen stod en funktionär och höll koll på röstdeltagarna. En och en släppte han in dem. Det fanns tre valurnor i varje lokal och fyra personer släpptes in åt gången, varav en stod alltid på tur för att få rösta. ID skulle uppvisas innan man fick ta ett röstkort. Köerna till varje lokal såg ut att vara nästan lika långa. Jag såg människor i nästan alla åldrar, röstberättigade självklart. Själv stod jag längs med väggen och observerade allt med två andra centerstudenter, Richard och Isak. Eftersom vi inte var officiella valobservatörer fick vi hålla oss till bakgrunden. När detta moment var klart var klart hade vi lite tid över innan vi skulle återsamlas för en utvärdering av mentorskapsprogrammet hittills. Den extra tid vi hade över användes till att besöka ett Zoo som fanns runt hörnet. Där fick vi se ”ovanliga” djur såsom surikater, laman och antiloper.  

Söndagen avslutades med en sedvanlig valvaka. Den var betydligt lugnare och mindre än den valvaka som Centerpartiet riks anordade för sin valdag. Samtidigt ska man ha i åtanke att detta parti inte är lika gammal som vårt och mycket mindre. Det enda som vi fick veta vid kvällens slut var resultatet för presidentkandidaterna. De valda från Federationen Bosnien och Hercegovina blev Bakir Izetbegovic (SDA) och Dragan Covic (HDZ).  Den valda för entiteten Republika Srpska var fortfarande inte utlyst när vi lämnade valvakan. Det stod mellan Mladen Ivanic (PDP) och Zeljka Cvijanovic (SNSD). Idag vet vi att vinnaren blev Mladen Ivanic. De officiella resultateten för entiteterna och de tio olika kantons ska komma i mitten av november. Hittills vet vi att Nasa Stranka gjort ett kanonval och förbättrat sina resultat från 2010 med dubbelt så mycket.

Dag 5

13 oktober. Utvärdering och hemfärd!

Det officiella valresultatet förväntas komma i slutet av oktober/början av november och kommer då publiceras här. 

För mer läsning om det bosniska valsystemet och valet (engelsk text): Bosnia and Herzegovina: the world's most complicated system of government?,  Bosnia-Herzegovina Post-Election Review: Fleeting Victories Abound, Elections in Bosnia—Business as usual? 

Partiet som ska leda landet ur korruption och diskriminering – Dag 3 av 5

Dag 3

11 oktober. Hela förmiddagen gick till en gedigen genomgång av det bosniska valsystemet och hur det speglar konflikten från 1992-1995. När Daytonavtalet signerades i slutet av 1995 innebar det även slutet på den blodiga konflikten som krävde nästan 100 000 liv. Avtalet kunde dessvärre inte lösa de tre etniska gruppernas oenigheter, utan ”frös” istället problemet till en obestämd tid. Med avtalet skapade man även ett otroligt komplicerat system, vilket idag syns både internt i de haltande förhandlingarna mellan de tre etniska grupperna, och externt med internationella aktörer. Det komplicerade systemet var paradoxalt nog det som krävdes för att de berörda parterna skulle gå med på att skriva under Daytonavtalet. Det var en kompromiss. Det är absurt att det som lyckades avsluta konflikten i landet, även är det som hindrar landet att gå vidare.

Idag består BiH av två entiteter, Federationen Bosnien och Hercegovina, samt Republika Srpska. Kort sammanfattat är det ”Ett land, två entiteter”. Landet befolkas av tre konstitutionella folkgrupper: bosniaker, serber och kroater. Enligt en folkräkning från 2013 har BiH ca 3,8 miljoner invånare. En demografisk nedbrytning, genom CIA World Factbook visar att uppdelningen mellan de tre folkgrupperna är 48% bosniak, 37,1% serb, 14,3% kroat och 0,6% övrigt. 

Karta över BiH som tydliggör gränserna för de två entiteterna 

Inför presidentvalet hade den bosniska och kroatiska folkgruppen att välja fram en respektive kandidat i entiteten Federationen Bosnien och Hercegovina. Den serbiska folkgruppen kunde endast välja fram en serbisk kandidat genom entiteten Republika Srpska. De tre valda presidenterna blir sedan ansvariga för utrikes-, diplomatiska och militära frågor, samt budgeten för de statliga myndigheterna, genom ett rotationssystem. Andra folkgrupper eller minoriteter eller personer som definierar sig utanför dessa grupper har således inte möjlighet att ställa upp i presidentvalet.

De två entiteterna har varsin premiärminister och vardera 16 ministrar. Federationen Bosnien och Hercegovina är dessutom ytterligare uppdelad i 10 olika kantons, alla med en egen administration och relativ autonomi för lokala frågor såsom utbildning och hälso- och sjukvård. Det här är en kort överblick över det bosniska valsystemet.  Det finns mycket mer att säga och kommentera men jag stannar där tillsvidare. Det är tillräckligt komplicerat vid det här laget.

Insidan av stadshuset/biblioteket

Eftermiddagen var avsatt för sightseeing i Sarajevo. Vi besökte bland annat restaurangen the House of Spite, stadshuset/biblioteket och Gallery Srebenica. Kvällen avslutades med en efterlängtad avslutningsfest med Nasa Stranka, där vi fick träffa de flesta medlemmar och vi skymtade även grundaren Danis Tanović vid ett hörn.

Partiet som ska leda landet ur korruption och diskriminering - Dag 2 av 5

Dag 2

10 oktober. Första officiella träffen med partiet Nasa Stranka skedde på deras huvudkontor inne i stan. Där fick vi träffa Presidenten Dennis Gratz och generalsekreteraren/partisekreteraren Albin Zuhric. Det var en upprymd president vi fick träffa. Upprepade gånger använde han ordet eufori för att beskriva sitt tillstånd. Det var förståeligt. Vi hade alla varit där bara några veckor innan, när Sverige hade val. Han var optimistiskt inför valresultatet. Han var nöjd med partiets insatser. Medlemmar och volontärer från olika håll hade redan hunnit prestera över förväntan. När det var dags för hans vapendragare, Albin, att tala, användes inte lika många positiva ord. Albin var mer nedtonad och försiktigt optimistisk.  Han pratade med en tydlig och förtroendegivande röst. Han lät väldigt bestämd. Det visade sig att han hade studerat i USA och haft erfarenhet från två valrörelser i USA. Han visste vad han talade om och tog inte ut några vinster i förskott. 

Under vår timme med Albin talade han om samarbetet mellan Centerpartiet och Nasa Stranka och hur mycket stödet från Sverige betytt för dem. Han var inledningsvis skeptisk till samarbetet och undrade hur mycket ett sådant stöd skulle ge i praktiken och långsiktigt. Efter några års samarbete och det resultat han ser idag erkänner han att han hade fel, vilket gladde honom. Han ser att Centerpartiet ingår i detta samarbete med goda intentioner och med en långsiktig plan.

Vårt andra möte är med den Svenska ambassaden. Hos dem får vi en genomgång av säkerhetsläget i Bosnien och Herzegovina. Från Ambassadör Fredrik Schiller får vi två tips: undvik demonstrationer vid vallokaler och se upp i trafiken. Vidare går vi in på det utvecklingssamarbete landet har med Sverige. I siffror kan vi se att Sverige är största givare i BiH, tillsammans med USA, Tyskland. Vi ger ett årligt stöd, på ca 170 miljoner SEK (ca 20 miljoner euro), till BiH. Totalt mellan år 1994-2012 har Sverige bidragit med ca 4 miljarder SEK.

Hos svenska ambassaden i Sarajevo, BiH

I BiH finns de flesta jobben kvar i den statliga sektorn. Ambassaden har som mål att stödja den privata sektorn, innovationer och småföretag som kan ge bra utväxling. För närvarande är det väldigt svårt att starta företag i BiH, det är nästan i nivå med Bangladesh. Det tar ca 55 dagar att starta företag, vilket inte är rimligt om man vill uppmuntra fler att starta företag. Det finns dock tendenser på att fler väljer att etablera sig i BiH. Exempelvis ser ambassaden att svenska dotterbolag från Sverige etablerar sig i BiH då det, bland annat, är billigare personalkostnader.

En intressant sak som togs upp under träffen var den spetskompetens som höll på att utvecklas i BiH. The International Committee of Missing People (ICMP) bildades, på initiativ av Carl Bildt, efter Massakern i Srebenica. De har en expertis på att identifiera stoff, exempelvis kvarlevor som varit på ca 18 olika platser. De är även aktiva i Libyen sedan några år. ICMP samarbetar med System Verification (utnämnd till Sveriges företag 2012 och 2013).  ICMP har även en rådgivande kommitté för att utveckla möjligheten att identifiera DNA snabbare. Sedan 1996 har ICMP utvecklats och börjar smått få internationell status. Allt detta och mycket mer fick vi veta under vår korta men effektiva möte med den Svenska ambassaden.  

Efter lunch var det kampanjdags. Vi fick vara med och dela ut flygblad. Det var valrörelsens sista kampanjdag eftersom de har en regel som innebär att det är förbjudet att kampanja dagen innan valet. Vid midnatt skulle all kampanjande sluta. På lördag skulle man enbart vila och förbereda partiernas respektive valobservatörer inför sina uppdrag på söndagen. På kvällen hade vi mingel med Nasa Strankas medlemmar och volontärer.

Partiet som ska leda landet ur korruption och diskriminering - Dag 1 av 5

De kommande dagarna kommer ni att, i ett dagboksliknande format, få läsa om de fem dagar jag spenderade i Sarajevo under det bosniska valet. Jag var där tillsammans med andra Centerstudenter som ingick i mentorskapsprogrammet som anordnades av Centerpartiets Internationella Stiftelse.

Obs! Rubriken refererar till partiet Nasa Stranka.

Dag 1

Den 9 oktober lyfte flyget från Arlanda. Fem nyvakna centerstudenter var nu på väg till Bosnien och Herzegovina (BiH) för att lära sig mer om landets valrörelse och stödja systerpartiet Nasa Stranka. Med oss hade vi Catherine Isaksson, generalsekreteraren för Centerpartiets Internationella stiftelse. En sjätte centerstudent skulle komma några dagar senare. Den här resan var den sista etappen av ett 1-år-långt mentorskapsprojekt, tillsammans med det bosniska partiet Nasa Stranka och en östeuropeisk partner. Vid ankomsten till Sarajevos flygplats möttes vi av ett lugnt tempo. Det var varmt och soligt.  

Vår första uppgift, förutom att anmäla ett borttappat bagage, var att hitta taxin som skulle ta oss till hotellet. Inom fem minuter var vi återigen i rörelse. Från flygplatsen till vårt hotell Villa Orient hann vi se en glimt av vad den här resan skulle erbjuda oss. Växlande typer av byggnader, moderna, uttjänade och krigsskadade. Flera olika billboards av presidentkandidater och andra valaffischer. En återkommande diskussion på vägen till vårt boende var spårvagnarna som tydligen ska ha varit en av Europas första. Vi såg både gamla och nya modeller, med och utan reklam, som passerade våra bilrutor.

Första dagen handlade mer om att landa och växla om till ett nytt land. Vi besökte en traditionell restaurang för både lunch och middag, shoppade på ett köpcentrum och avslutade kvällen på en sportsbar för att se fotbollsmatchen mellan Sverige och Ryssland. Med resultatet 1-1 drog många vidare till en annan lokal pub för att avsluta kvällen ”på lokalt vis”. Det var inte förrän under natten som våra östeuropeiska vänner anslöt sig till oss. De hade åkt direkt till hotellet från flygplatsen.

Ny majoritet i Östergötland

Jag har många bollar i luften i nuläget, vilket gör att bloggandet inte riktigt synkas med det som händer i nutid. Här kommer dock lite om vad som händer i Landstinget i Östergötland (Region Östergötland från och med 1 januari 2015). Det var alltså strax innan lunch i torsdags som landstingets nya styre höll presskonferens. Centerpartiet kommer att styra de kommande fyra åren tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet. Det har varit en lång process fram till denna dag men vi anser nu att vi är nöjda med den uppgörelse som gjorts. Vi har förhandlat fram frågor som står oss varmt om hjärtat. 

Första delen presenterades på presskonferensen. Det gällde hälso- och sjukvårdsfrågorna. Det handlar om fortsatt valfrihet, mångfald av vårdgivare och bättre tillgänglighet för östgötarna. Vi är därför positiva till att ge undantag för 1-läkarmottagningar inom den östgötska primärvården för att öka tillgängligheten på vårdcentralsverksamhet i landsbygd. Vi har också sagt att vi vill ställa högre krav i upphandlingar, samt öka andelen ekologisk, närodlad och säsongsvarierad mat inom vår regi. Dessutom kommer vi utnyttja optionen för att förlänga avtalet med Aleris (på Lasarettet i Motala) som bedrivit en bra vård som även varit kostnadseffektiv. 

Det samarbete som Centerpartiet haft med sina Allianskollegor och Vrinnevilistan har varit exceptionellt bra. Utifrån det valresultatet vi har att förhålla oss till går vi nu vidare, bildar en blocköverskridande och stabil majoritet (56 av 101) och tar fortsatt ansvar för Region Östergötland.

Besökte Nasa Stranka i Sarajevo

(Foto: Arijana Aganović)

Valresultaten från Bosnien och Herzegovina börjar snart bli färdigräknade. Endast inofficiella siffror är ute. Det vi vet hittills är att det systerparti vi samarbetar med och hälsade på, Naša Stranka, har gjort ett kanonval och dubblat sina resultat från 2010.

Kan också berätta att Sarajevo var fantastiskt att besöka. En blandning av olika kulturer möts i denna huvudstad och olika kvarter påminner om olika världsdelar.

Trots ett komplicerat politiskt system som härstammar från Daytonavtalet och med många återstående utmaningar bär jag med mig både hopp för framtiden och många fina minnen från denna vistelse. 

En längre text om vistelsen under valet är på gång!

Invald till landstingsfullmäktige i Östergötland!

Nu är det sluträknat. Sedan igår till och med. Jag blev alltså personkryssad i Linköpings valkrets och är därmed invald till landstingsfullmäktige (regionfullmäktige) i Östergötland.

Jag nådde nästan mitt mål om minst 500 röster i länet. Jag fick totalt 491 röster och fick därmed flest röster av Centerpartisterna i länet. 

Tusen tack för alla röster! Och ett stort tack till alla som hjälpt och stöttat mig under hela valrörelsen. Det här är stort!

HRF hjälper inte sina medlemmar

3 dagar kvar till valet! Frågan om restaurangmomsen är fortsatt aktuell. Och Hotell- och restaurangfacket, HRF,  fortsätter att irritera. Det finns inte mycket jag hatar, men jag HATAR den bild som HRF målar upp om restaurangbranschen (läs om HRF:S kampanj här). Jag är uppvuxen i branschen och kan bara säga att det är en bransch som hela tiden diskriminerats. Deras arbete värderas inte lika mycket eftersom chefer utmålas som utsugare och anställda som några som fick jobbet för de inte klarar av något annat yrke. Fel! Man anställer inte vem som helst. Det krävs kunskap om mat, man ska vara service-minded och det krävs uthållighet.

Med den sänkta restaurangmomsen så har branschen fått rättvisare villkor, alltså att varor köps in för 12% moms och maten som serveras momsbeläggs på 12%. Logiskt och rättvist. Dessutom har svarta pengar som cirkulerats i branschen minskat tack vare den lägre momsen. Det bästa är ändå att det kunnat anställas mer sen det infördes.

OCH NU målar HRF upp branschen, som de är menade att försvara, som en bransch full med oseriösa personer. Det är trots allt en bransch som gett många ungdomar och utrikes födda en fot in på arbetsmarknaden.

Frågan om matmomsen rör dessutom så mycket mer än restaurangvärlden. Det påverkar en hel besöksnäring: caféer, turistattraktioner, hoteller, campingplatser, parker och mycket mer. Ni har nog alla åtminstone en person i er omgivning som fått sitt första jobb inom detta område. Detta är också en näring som attraherar turister till Sverige. Det ger alltså Sverige pengar som senare omvandlas till skattepengar som senare betalar vår välfärd.

Säg mig nu vad HRF:s medlemmar tjänat på en sån kampanj? Om det inte är så att de vill att sina medlemmar blir arbetslösa...

Lästips: Mannerström: Ett jävla knivhugg i ryggen 

Vi behöver värna om yttrandefriheten

6 dagar kvar till valet! Då händer det igen. Egentligen så händer det dagligen. Men här ser vi tydligt vilka som tar till de fula knepen för att vinna val. Inte så svårt att se vilka partier som ägnar sig åt att riva ner andra partiers valaffischer. Det visar på tre saker:

1. Oppositionen är osäker på sin egen politik och känner konkurrens. Därför måste de riva ner andra partiers affischer.
2. De underskattar väljarnas intelligens eller väljarnas förmåga att tänka själv. De tror att väljarna erövras genom att enbart synas på affischer. Fel, man vinner väljare på bra politik!
3. De respekterar inte yttrandefriheten som vi alla har rätt till i ett demokratiskt samhälle.

Oavsett parti, är det här inte acceptabelt!

(Bild från Centerpartiets riksdagskandidat Hannes Hervieu)

Centerpartiet om liberal feminism

14 dagar kvar till valet! Dagens blogginlägg handlar om Centerpartiets feminism, den liberala feminismen. Alla feminister vill att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Men vägarna för hur vi ska nå dit skiljer sig åt. I Centerpartiet snackar vi inte bara. We talk the talk and we walk the walk.

Vi har exempelvis för tredje gången en kvinna som partiledare – och vi vill se fler ledande kvinnor i Sverige. Liberal feminism handlar om att var och en ska behandlas utifrån den person man är – inte utifrån kön. Att ge alla människor samma möjligheter att förverkliga sina drömmar och skapa det liv man vill. Så, vad är då den största skillnaden mellan socialistisk och liberal feminism? 

Dom / Social feminism: 

• Olika förutsättningar, beroende på kön.
• Omfördelningar för att ”jämna ut.” 

Vi / Liberal feminism: 

• Jämställdhet genom att skapa lika förutsättningar för ALLA - oavsett kön. 
• Fokus på att öka kvinnors ekonomiska självständighet och makt. Egen ekonomi ger frihet.

Viktigaste jämställdhetsfrågan är därför ekonomisk självständighet - hela livet. Egen ekonomi är grunden till självständighet och egenmakt. En egen ekonomi ger kvinnor möjlighet att lämna en dålig relation, att lämna en dålig arbetsgivare, att kunna försörja sig själv och sina barn. Att kunna välja hur man själv vill leva sitt liv helt enkelt. Egen ekonomi ger frihet. Låga löner och deltidsarbete ger låga pensioner. Idag tjänar svenska kvinnor fortfarande bara 86:- för varje 100:- män tjänar, och får bara 66 procent i pension jämfört med män! Det tycker vi inte är acceptabelt. Kvinnors löner och pensioner kan och ska bli bättre.

Tänkte nu kort sammanfatta varför vi i Centerpartiet tycker att företagande är bra och hur det hänger ihop med våra förslag om LOV och RUT. För oss innebär dessa förslag en väg för kvinnor att få större möjlighet att bli självständiga. Ekonomiskt självständiga.


Dagens drömmar – framtidens företagare:

• Idag skapas 4 av 5 nya jobb i småföretagen. Det är viktigt, inte minst för att hela Sverige ska leva. 
• Fler jobb ger mer pengar till hela samhället. Sverige har aldrig tidigare haft mer pengar till välfärden – skola, vård och äldreomsorg - än nu.
• Om kvinnor skulle driva företag i samma utsträckning som män skulle Sverige få 75 000 fler företag och 278 000 fler jobb. Det tycker vi i Centerpartiet är bra! (Tillväxtverket 2013)

Behålla och utveckla LOV, lagen om valfrihet:

• Ger kvinnor fler arbetsgivare att välja mellan - med större möjlighet att påverka sin lön och sin arbetsmiljö.
• Inom företagande i allmänhet i Sverige är endast 25 procent kvinnor – men inom företag inom vård- och omsorg är 69 procent kvinnor. (Tillväxtverket 2013)
• Kvinnors möjlighet att driva företag och göra vinst ifrågasätts, medan mäns företagande att göra vinst på skattemedel inte ifrågasätts. (Ex. vem som bygger sjukhuset / arbetar på sjukhuset)
• Medlingsinstitutet bekräftar att kvinnor som byter arbetsgivare höjer sin lön mer än vad män gör. Då är det extra viktigt att kvinnor har fler än en arbetsgivare att välja mellan. 

Behålla och utveckla RUT, tjänster i hemmet:

• Skapar vita jobb. Ger kvinnor arbetstrygghet, delaktighet i de sociala trygghetssystemen, och inte minst pensionspoäng.
• RUT-jobb är ofta ett första inträde på arbetsmarknaden för utrikesfödda kvinnor.

Det här är mitt förbund - Centerstudenter

24 dagar till valet! Aftonbladets blogg rubricerar: "C-studenter lagar rivalernas nedrivna affischer". Min första tanke är: "Det här är mitt förbund - Centerstudenter". Jag är stolt. Vi har många medlemmar som kandiderar för Centerpartiet i höstens val. Vi affischerar och sprider vår politik så gott vi kan. Vi går däremot inte och tar ner (läs river ner) andra motståndares affischer. Nej, vi går tillbaka och lagar dem, ÄVEN oppositionens affischer.

För det som händer är inte ok. Vi är många frivilliga som hjälper till under valet för att vi tror på de frågor vi driver och de personer som kandiderar. Att våra affischer blir nedrivna är i sig tråkigt men det är mer än så. Det är även en demokratifråga där vissa personer verkar anse att inte alla har rätt att föra fram sitt budskap. Därför är jag extra stolt centerstudent idag. Och stolt över att Centerstudenter representeras av Hannes Hervieu, vår förbundsordförande.

Läs mer här.

28 dagar kvar till valet!

28 dagar kvar till valet! Alldeles strax ska SVT:s ekonomidebatt sändas. Förra veckan var det jobbdebatt. Då uppmärksammades frågan om RUT särskilt mycket efter det nu kända replikskiftet ("tjänstefolk" och #tatillbakadet ) mellan Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl och Vänsterpartiets Ali Esbati.

Passar på att dela med mig av ett pressmeddelande från i fredags. Skickades i samband med besöket på RUT-företaget Städarna AB när Martin Ådahl var i Linköping.  Pressmeddelandet skickades av Centerpartiet i Linköping:

Kvällens ekonomidebatt kommer att sändas på SVT 1 och SVT Play. Centerpartiet kommer även denna vecka representeras av Martin Ådahl. Ska bli intressant att se vad tv-tittarna kommer att minnas efter denna debatt.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

PRESSMEDDELANDE
2014-08-15
Centertopp på besök i Linköping efter RUT-bråk i SVT:
”Aldrig mer, så himla dumt!" 
Det var i söndags under SVT:s jobbdebatt som Centerpartiets chefsekonom, Martin ”tatillbakadet” Ådahl, rasade mot Vänsterpartiets Ali Esbati, när han kallade RUT-företagare för tjänstefolk. Idag besökte Martin Ådahl Städarnas VD Christoffer Sjögren och dennes personal för att ta del av deras vardag och verklighet.

Ifjol utnyttjade drygt 549 000 personer RUT-avdraget, som möjliggjort nya arbetstillfällen i de över 17 000 företag som finns inom denna bransch.

 – Idag är det här en hotad bransch med tanke på de uttalanden som kommit från vänsterkanten. Socialdemokraterna vill halvera RUT-avdraget medan Vänsterpartiet vill avskaffa det helt. Dessutom vill dessa partier införa dubbelstöten för våra unga genom att både höja restaurangmomsen och höja arbetsgivaravgiften för unga, säger Martin Ådahl, chefsekonom för Centerpartiet.

Christoffer Sjögren, VD för Städarna, startade företaget för ca 5 år sedan. Städarna expanderade snabbt tack vare RUT-avdraget och antalet anställda är nu drygt 120 stycken.

 – Vi kände alla en stor uppskattning när Martin snabbt replikerade på Ali Esbatis (V) uttalande. De som jobbar här tycker att de utför ett riktigt jobb och trivs bra. En stor del av våra anställda var tidigare långtidsarbetslösa och i ett utanförskap som de hade svårt att komma bort ifrån. Exempelvis har vi en anställd här som tidigare hade varit arbetslös i åtta år och som aldrig trodde att hon skulle få ett jobb igen, berättar Christoffer Sjögren.

För Centerpartiet är företagarna och de anställda som utför RUT-uppdrag viktiga. Över 64 000 människor är sysselsatta inom städbranschen. Nu visar det också sig svart på vitt att det främst är äldre pensionärer och barnfamiljer som använder sig av RUT-tjänster över hela landet.

– Man får inte säga så som Ali Esbati (V) gjorde och nedvärdera en hel yrkeskår genom att kalla dem för ”tjänstefolk”. Det här handlar om riktiga jobb och riktiga företag som ser till att underlätta vardagspusslet och minska arbetslösheten. Centerpartiet har kämpat länge för att människor inte ska klassas utifrån sitt arbete. Vi ska inte tillbaka till den föråldrade tiden. Aldrig mer, så himla dumt! säger Martin Ådahl.

RUT-promenad med Martin "tatillbakadet" Ådahl

Med våra #tatillbakadet-tröjor

30 dagar kvar till valet! Idag genomförde vi en RUT-promenad. Vi besökte Städarna AB och fick träffa VD:n Christoffer Sjögren och dennes anställda. Med oss hade vi Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl. 

Martin Ådahl med Christoffer Sjögren

Vi diskuterade bl.a Ali Esbatis (V) uttalande då han kallade RUT-företagare och dess anställda för "tjänstefolk". Det tycker vi är fel. Vi tycker tvärtemot att det är en bransch som innehåller riktiga jobb och riktiga företag som ser till att minska arbetslösheten, samt underlätta vardagspusslet för barnfamiljer och äldre pensionärer. #tatillbakadet

Besök gärna: tatillbakadet.se
Tips på läsning: Vänsterns aktiva Rot-okunskap, Vänsterpartiet är ett arbetsmiljöproblem, RUT ökar mest i norr.

Fotografering till valfoldern!

32 dagar till valet! Mellan jobb, födelsedagsfirande och lunch med kompis hann jag med en fotosession till min valfolder... Snart får ni se hur hela valfoldern ser ut!

33 dagar kvar till valet!

33 dagar kvar till valet! Lång dag går mot sitt slut. Det blev en inställd fotografering till valfoldern så koalan är fortfarande kvar. C-kampanjgruppen hann även med en avstämning av veckans aktiviteter. Jag själv hann med att skriva två pressmeddelanden innan alarmet på jobbet skulle på vid 23h. Nu väntar sängen på mig. Väckarklockan har nämligen satts på 6:00 för imorgon ska jag dela ut flygblad med våra valombudsmän på stationen!

58 dagar kvar till nästa val!

58 dagar kvar till nästa val! Det är helt otroligt vad tiden rusar iväg. Man hinner knappt sätta sig ner för att utvärdera föregående val innan nästa val kommer ifatt en. Den senaste tiden har gått åt att planera höstens valrörelse. Det har inneburit kampanjplaner, skissning av flygblad, utformning av foldrar och affischer och mycket mycket mer.

Jag kandiderar själv igen! Mitt huvudfokus ligger på landstingsvalet där jag är tvåa på valsedeln för Linköpings valkrets. I Östergötland har vi fem valkretsar och jag siktar på att komma in i landstingsfullmäktige på Linköpings mandat. Idag har vi två mandat och målet är att behålla åtminstone två mandat. Jag är också på sjuttonde plats till Linköpings kommunfullmäktige.

Landstinget i Östergötland har idag ansvar över hälso- och sjukvården, inklusive tandvården. De har också ansvar för all kollektivtrafik i länet. Från och med 1 januari 2015 bildas Region Östergötland. Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam kommer då att slås ihop för att ge arbetet med Östergötlands utveckling större kraft. Hälso- och sjukvården kommer dock att fortsätta att drivas som vanligt, men regionen kommer även att ta över ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna.

Kort innebär förändringen att den nya regionen kommer att 1) ansvara för hälso- och sjukvårdsfrågor, 2) kollektivtrafik samt 3) regional utveckling och tillväxt. Den största förändringen handlar alltså om de regionala utvecklingsfrågorna som får större kraft genom att kompetens och resurser samlas från två organisationer. Det gör också att möjligheten till samordning blir bättre. I en region blir inflytandet över utvecklingsfrågorna även mer demokratiskt genom direktvalda politiker.

Landstingsfullmäktige kommer därför att bli REGIONfullmäktige. Blir jag vald till regionfullmäktige kommer jag som regionalpolitiker att få ansvar för fler frågor än idag. Jag hoppas därmed att de debatter vi kandidater blir inbjudna till kommer att innehålla fler frågor än hälso- och sjukvårdsfrågor.

Tankar från Almedalen

CUF tågar in när Annie Lööf ska hålla sitt partiledartal

Det har gått över en vecka sedan jag kom hem från Almedalen. Mycket centerpolitik  har varit i fokus. Jag är väldigt nöjd med både den ekonomiska rapport som partiet släppte och Annies partiledartal som hölls den sista dagen. Dessutom släppte partiet sin vallåt som är skriven av schlagerkungen Fredrik Kempe (Loreen, Eric Saade, Sanna Nielsen, mfl). Se och lyssna här. Stolt var jag också över Centerstudenters insatser. Vi slog rekord i antal besökare på vårt kubbmingel och rekord på antalet besökare på vårt frihetsseminarium, där vi hade ingen mindre än tidigare vänsterpartiledaren Lars Ohly (V) på plats. Mer om det går att läsa här.

Restaurangmomsen: I övrigt skulle jag vilja tillägna detta blogginlägg till den fråga som jag tyckte fick mycket fokus under Almedalsveckan. Centerpartiet som länge drivit frågan om restaurangmomsen kunde se hur denna fråga exemplariskt lyftes och syntes under hela Almedalsveckan. Det var främst Visita som hade lyckats uppmärksamma frågan rejält med enkla snygga banderoller som var uppsatta vid Donners plats och lite runt om i Visby, samt genom ett mingel och några seminarier.

Visita banderollen som Gracemill Communication gjort

Visita är bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen och samlar mer än 4 600 medlemsföretag med över 6 500 verksamheter, främst hotell, restauranger, caféer, nöjesrestauranger, cateringföretag, konferensanläggningar, spa, campingföretag, vandrarhem, skidanläggningar, nöjes- och djurparker, turistbyråer, turist- och eventföretag. Deras kampanj heter Dubbelsköten och syftar till den dubbla negativa effekt som skulle påverka de som jobbar inom besöksnäringen."Konflikten" handlar om att oppositionen, främst S, V och SD - om de kommer till makten efter 14 september - vill både höja restaurangmomsen och höja arbetsgivaravgiften för unga.

Varför är restaurangmoms och arbetsgivaravgift viktigt att diskutera? Dels för att många ungdomar och utlandsfödda får sina första jobb inom just besöksnäringen,dels för att en fördyring av anställning inte är rätt väg att gå om vi vill lösa jobbfrågan. 4 av 5 jobb skapas i företag med färre än 50 anställda, vi pratar alltså inte om de stora multinationella bolagen. Skulle vi höja tillbaka restaurangmomsen till 25% och höja arbetsgivaravgiften för unga skulle det slå hårt mot företagen som vill anställa och ungdomar/utlandsfödda skulle få det ännu svårare att skaffa sig en anställning. En låg restaurangmoms och låg arbetsgivaravgift för unga, har varit två åtgärder som skapat incitament för företag att anställa. Dessa åtgärder vill vi behålla men riskerar alltså att försvinna om oppositionen kommer till makten.