Vem är vår nye EU-kommissionär för migrationsfrågor?

Dimitris Avramopoulos, EU-kommissionär 2014-2019

Vem är vår nye EU-kommissionär för migrationsfrågor och vilka frågor ska han specifikt prioritera? Migrationsfrågorna är en av EU:s stora utmaningar just nu. Vi har bevittnat hur hundratals människor från Afrika dör i Medelhavet på väg till Europa. Flera tusen de senaste åren. Det är en ohållbar situation. Vid sidan av traffickingproblematiken fungerar inte heller EU:s gränspolitik optimalt. Hur tänker EU-kommissionen i frågan? Vad är specifikt planen enligt den kommissionär som ansvarar för dessa frågor? I detta blogginlägg berättar jag kort om EU-kommissionens prioriteringar och presenterar den kommissionär som ansvarar för migrationsfrågorna.   

När EU kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillträdde hade han stora planer för den nya kommissionen. Han ville se ett nytt sätt att arbeta och ett sammansvetsat lag som levererade konkreta resultat: ”… work together as astrong team, cooperating across portfolios to produce integrated, well-groundedand well explained initiatives that lead to clear results”.

Kommissionen består av totalt 28 kommissionärer (en från varje EU-land), inklusive ordföranden och vice ordförandena. Varje kommissionär ansvarar för ett särskilt politikområde under sin femåriga mandatperiod. Den kommissionär som ansvarar för en av EU:s stora frågor är Dimitris Avramopoulos. Han har migration-, inrikes- och medborgarskapsfrågor inom sitt område. Dimitris har tidigare varit grekisk diplomat och ingått i flera grekiska regeringar. Bland annat försvars- och utrikesminister.

Under Junckers mandatperiod finner vi tio listade prioriteringar (utan inbördes ordning):

1.       Jobb, tillväxt och investeringar

2.       Digital inre marknad

3.       Energiunion och klimat

4.       Inre marknaden

5.       Ekonomiska och monetära unionen

6.       Frihandel EU–USA

7.       Rättvisa och grundläggande rättigheter

8.       Migration

9.       EU som global aktör

10.   Ökad demokrati

I ordförande Jean-Claude Junckers Mission Letter till respektive kommissionär skriver han om sina visioner och de strategier som kommissionen ska anamma. När det gäller migrationsfrågorna skriver han om vikten av en framgångsrik migrationspolitik, både ur ett humanitärt som ekonomiskt perspektiv: ”A successful migration policy is both a humanitarian and an economicimperative”.Juncker skriver i sitt Mission Letter till kommissionär Avramopoulos att han ska fokusera på ett antal utpekade punkter under mandatperioden 2014-2019. De frågor som specifikt relaterar till migrations- och asylfrågorna är understrukna:

During our mandate, I would like you to focus on the following:  Developing a new European policy on regular migration. Such a policy should help Europe address skills shortages and attract the talent that it needs. A first step will be to address the shortcomings of the “Blue Card” Directive: I would ask for a first review to be concluded within six months of the start of the mandate. Further steps will require reflection on the best ways to make the EU an attractive place for migration destination, on the basis of other existing models. Strengthening the understanding of the general public of how EU policies are shaped today and helping citizens to learn more about the EU and to engage in EU debates. Particular attention should be paid to reaching out to the beneficiaries of activities organised through the “Europe for Citizens” programme. Working with the Commissioner for Justice, Consumers and Gender Equality to strengthening citizens’ rights provided for in the EU Treaties. Boosting the effectiveness of the European border agency FRONTEX by developing a system to pool resources from Member States. We need to be able to put European Border Guard Teams into action quickly, with the participation of all Member States as a rule. Working to ensure the full and consistent implementation of the Common European Asylum System. We should look at an extended role for the European Asylum Support Office, with a particular focus on working with and in third countries. We should also develop a strategy for improving our response to emergency situations. Working with the High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy/VicePresident and the Commissioner for International Cooperation and Development on ways to improve cooperation with third countries on these aspects, including on readmission. Focusing on the fight against crime with a clear link to EU policies, such as human trafficking, smuggling and cybercrime and helping to tackle corruption, also by strengthening police cooperation. Identifying where the EU can make a real difference in fighting terrorism and countering radicalisation, ensuring the respect of fundamental rights. We should be able to define operational measures which can have a concrete impact on issues such as “foreign fighters”. Working closely with the High-Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy/Vice-President, the Commissioner for International Cooperation and Development and the Commissioner for Trade to strengthen the EU’s strategic partnership with Africa.

På sin kommissionshemsida listar Avramopoulos sina ansvarsuppgifter. En punkt avviker från de punkter som kommissionsordförande Juncker prioriterar – den om irreguljär migration (understruken nedan):

Responibilities: Improving border control by boosting the effectiveness of the border agency Frontex and by pooling resources from EU countries, while facilitating access for those who have a legitimate interest in entering the EU. Promoting a new European policy on regular migration to help the EU address skill shortages inter alia by reviewing the ‘Blue Card’ legislation. Making sure the common European asylum system is fully implemented, while developing a strategy to improve the response to emergency situations, with a focus on solidarity and cooperation with non-EU countries. Dealing with irregular migration, including by ensuring smooth return, in cooperation with non-EU Member States. Identifying where the EU can make a real difference in fighting terrorism and radicalisation, with an emphasis on addressing the problem of foreign fighters. Focusing on the fight against crime that undermines EU policies, such as human trafficking, smuggling and cybercrime, and by helping to tackle corruption, including by strengthening police cooperation. Reaching out to citizens, notably by making use of the ‘Europe for Citizens’ programme.

I ett frågeformulär från Europaparlaementet svarar den då ej ännu tillträdda EU-kommissionären på ett antal frågor om sin framtida roll och vad han ansåg han skulle kunna bidra med. Inom sitt ansvarområde förklarade han följande:

“I consider the Portfolio of Migration and Home Affairs as a critical political, social, cultural and humanitarian challenge. The European policy on Migration andHome Affairs will be a test for the cohesion of our societies and theprotection of European fundamental rights. It will be a crucial test for thelegitimacy of the European project as well. To this end, the challenge in frontof us is not a technocratic endeavour. It is above all, a political undertakingthat needs effective international cooperation, strategic planning, coalitionbuilding and solidarity. We need above all a preventive strategy on migrationand Home Affairs that will limit the cost of curative measures. We also need anextensive vision on migration, security and rights that will involve closecooperation with the European Parliament”

Han trycker på behovet av en mer utvecklad vision om migration, säkerhet och rättigheter i nära samarbete med Europaparlamentet. Det är en period då både EU:s sammanhållning och legitimitet kommer att sättas på prov. Politikens roll är lika viktig påpekar han.

Han framför även riktlinjen för sitt arbete: “My objective is clear: the decisions taken bythe College in the field of Migration and Home Affairs must be forward-looking,efficient and focused”.

Till LIBE (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) svarar Avramopoulos att han ser följande två frågor som top-prioriteringar:

1. Reguljär migration: Det behövs fler lagliga vägar in till Europa. Detta är akut med tanke på den demeografiska utmaningen, matchningsproblematiken som EU upplever och den press som finns vid våra gränser då människor  riskerar sin liv och korsar medelhavet för att komma till Europa. Människosmuggling tas på största allvar.
2. Säkerhet: Europa ska kännas trygg och säker, där de mänskliga rättigheterna respekteras. Här ser vi att kampen mot terrorister är en prioritet.

Avramopoulos avslutar med att klargöra att han inte begränsar den reguljära migrationen till enbart högutbildad arbetskraft utan ser att det finns brist på kompetens inom flera sektorer. Han kommer också att ge hög prioritet till förhandlingar som angår student- och forskningsdirektivet. Överlag önskar han gå igenom juridiken för reguljär migration för att identifiera möjliga laggap eller framtida problem. Målet är en enhetlig och konsekvent EU-ramverk för reguläjär migration.

Utifrån denna korta presentation kan man tolka att det vi kommer att se de närmsta åren inom området migration är framförallt en resultatinriktad-kommission, där tyngden kommer att vara bättre matchning på arbetskraftsinvandring, effektivare gränspolitik, närmare samarbete med utvecklingsländer i asylfrågor, starkare partnerskap med Afrika och fokus på gränsöverskridande brottslighet. Frågan är om dessa prioriteringar skiljer sig mycket från tidigare kommissions arbete.

Kommissionär Avramopoulos lyfter sedan två prioriteringar som får extra mycket tyngd under mandatperioden: Reguljär migration och säkerhet. Två frågor som är högst aktuella och som kräver seriös samarbete mellan EU-länder. Det är två oerhört stora och viktiga frågor där flera människoliv står på spel. Förhoppningen är att dessa frågor kan få den uppmärksamhet de kräver för att kommissionen ska kunna leverera hållbara lösningar.

Tillväxten finns i Östafrika

Medan resten av kontinenten förväntas få en tillväxt på 4,5 % visar prognosen för Östafrika en aning högre siffra och ligger på 5,6 % för år 2015. För de fyra länder som sticker ut och går framåt år 2015 har vi Uganda, Kenya, Rwanda och Etiopien, där den genomsnittliga tillväxten beräknas bli 7,2 %.

På totalen ser vi en genomsnittlig tillväxt på ca 5 % om året i Subsahariska Afrika. Det har dock sett dystert ut sedan prissänkningen av naturresurser, såsom petroleum, metall, mineraler jordbruksprodukter och mat. Hur denna prissänkning påverkar länderna i regionen är väldigt olika. Det beror dels på vad de exporterar, samt hur diversifierad deras ekonomi är.

Det finns tre identifierade kategorier: De priskänsligaste länderna ser sin export minska medan kostnaden på deras import öka. Exempelvis Nigeria faller in i denna kategori då dem exporterar petroleum och importerar mat. Andra gruppen ser sina importkostnader minska mer än exporten. En tredje kategori tjänar väl på denna situation och klarar sig därmed bra under denna period.

För våra fyra relativt framgångsrika länder Uganda, Kenya, Rwanda och Etiopien ser vi hur deras val att diversifiera sin ekonomi, genom antingen manufaktur- eller textilsektorn, gett resultat. Andra länder som redan valt denna väg är, bland andra, Sydafrika (bilindustrin) och Kenya (blom-/skinn- och textilindustri). Uganda exporterar i synnerhet öl, Rwanda kaffe- och citrondrycker.

Agro-industrin tillåter länder med avancerad primärsektor att värdera sina resurser. Denna strategi tillåter även den lokala produktionen att öka samtidigt som den stödjer anställning inom jordbruket. 

Textilen, omvandling av skinn tillåter ofta ekonomier att diversifiera sig och attraherar utländsk investering. Svenska H&M installerade sig exempelvis i Etiopien år 2013. 

Artikeln är översatt och omskriven efter en artikel i Le Monde: http://www.lemonde.fr/economie/article/2015/06/20/la-resilience-economique-de-l-afrique-de-l-est_4658509_3234.html