söndag 17 juli 2011

Nekade medborgarskap retroaktivt?



Diskriminering är något oerhört upprörande eftersom det bryter mot de mänskliga rättigheterna. Att bli illa behandlad p.g.a antingen ens kön, religion eller bakgrund är något som inte hör hemma på denna planet. Vi är alla olika redan från födsel men har fortfarande samma mänskliga behov. Våra skillnader ska ses som egenskaper som förgyller våra möten med varandra inte tvärtom.

Temat för denna artikel är alltså diskriminering. Fallet jag tar upp utspelar sig i Dominikanska Republiken (DR).

Först lite fakta: Dominikansk medborgarskap tilldelas till alla de som föds på Dominikansk mark. Reglerna om medborgarskap grundar sig på territorialprincipen (i Sverige har vi härstammningsprincipen). Man kan även få medborgarskap om åtminstone en av föräldrarna har ett dominikanskt medborgarskap eller om man vistats i landet i minst 5 år.

Det som har hänt eller händer sedan en lång tid tillbaka är att haitier diskrimineras dagligen och systematiskt i DR. Även om de utgör en stor minoritet i landet får de inte ta del av de möjligheter en "hundraprocentig" dominikan kan ta del av. Exemplevis, är möjligheten att gå på universitet begränsad till bara de med ett giltigt medborgarskap. Det sorgliga är att många av dessa haitier i verkligheten har rätt till ett giltigt dominikanskt medborgarskap men har blivit nekade till ett med förklaringen att deras föräldrar vistas i landet illegallt eller att de inte finns i deras register! Tusentals haitier kämpar idag för att få ett giltigt medborgarskap i landet. Många har levt där sen de föddes eller är t.o.m andra eller tredje generationen födda i Dominikanska republiken.

Livet för en haitier i DR är inte lätt. De tvingas bo i slummen och är oftast inte läs- eller skrivkunniga. Många är utsatta för förebyggdsbara sjukdomar och är oftast undernärda. De särskilt utsatta är barnen. Det finns knappt jobb för deras föräldrar och snart är det dags för de att börja jobba. Man skulle kunna tro att det enda hoppet om en ljus framtid är utbildning. Men även där är det stopp idag eftersom regeringen kräver ett dominikanskt medborgarskap för universitetsstudier.

Redan 2005, fick DR ett varningens finger av den Internationella domstolen för diskrimineringen av sin befolkning men det ledde bara till hårdare och strängare lagar. Det har gått så långt att man börjat neka någon medborgarskap om hon/han har ett namn som klingar haitiskt. Det har även talats om att man har nekat haitier medborgarskap retroaktivt! För mig är det hela oacceptabelt. Det handlar inte heller bara om "fattiga" haitier. Det handlar även om haitier i alla samhällsklasser. Det är lärare, advokater, läkare och ingenjörer som riskerar att bli statslösa. Har man inget ID när immigrationspolisen kontrollerar kan man tvingas bli utvisad ur landet.

Om du vill läsa mer. Minority Rights Group International (MRG) har uppmärksammat detta länge och har skrivit en omfattande rapport i ämnet (Migration in the Caribbean)

Artikeln är "inspirerad" av följande dokumentär från Al Jazeera: Stranded: The stateleless Haitians

fredag 15 juli 2011

Sarkozy är inget undantag




Man skulle lätt kunna tro att de forna kolonialmakterna släppt taget om sina ex-kolonier och att kolonialism tillhörde något man läste om i historieböckerna. Dessvärre, skulle man inte se till sanningen om man inte trodde att det fortfarande pågår men under subtilare former.

Exempelvis, ser man fortfarande hur Frankrike i hög grad följer de gamla intressena idag. Barbro Hedvall, tidigare politisk kommentator på Dagens Nyheter, skriver i en kort och välskriven artikel att "de gamla banden till före detta kolonier" är "allt mindre synliga men likväl hållfasta".

För att läsa hela artikeln, klicka här.

Årets hittills största utrikespolitiska händelse



För snart en vecka sedan kom jag hem från Almedalsveckan på Visby. Jag âkte dit som representant för Utrikespolitiska föreningen Linköping. Förutom allt nätverkande och alla intressanta seminarier jag varit på är det särskilt en debatt jag vill belysa.

Utrikespolitiska förbundet (UFS) hade tillsammans med Utrikespolitiska institutet anordnat en debatt med de våra ungdsomsförbund (cuf, muf, ssu, luf, kdu, sdu, ung vänster och grön ungdom). Debatten handlade mestadels om framtidens utrikespolitik eller rättare sagt Sveriges utrikespolitik. Aftonbladets Anders Lindberg gav debatten hela 4+. Han noterade också att det fanns en hel del skillnader mellan de olika ungdomsförbunden.

Innan debatten började inledde UFS tidigare ordförande Fridan Vernsdotter med att konstatera att årets hittills största utrikespolitiska händelse var och är fortfarande Den arabiska våren. Detta baserades på UFS egen undersökning som genomfördes vid UFS tält, där man frågade ett hundratal förbipasserade om vad de ansåg har varit årets största utrikespolitiska händelse. Den är alltså inte vetenskapligt baserad men hyffsat pålitlig måste jag säga.

Intressant fakta är att vi hade bland den stora skara massan som kommit, Inga-Britt Ahlenius i publiken!

För att se hela debatten, klicka här.